Sandras första dag på jobbet

Sandra:

Idag var det min första dag på jobbet. För säkerhets skull tog jag den "välkända" tunnelbanan dit, som jag använde förra gången i Japan. Kom till Shin-Yokohama i lagom tid för att hinna med Ericsson-bussen bort till kontoret. Väl på jobbet var det ingen som riktigt verkade bry sig om att jag skulle börja idag, men fick i alla fall en bärbar dator att börja läsa in sig på och, naturligtvis, kolla lite mail. Det var välkomstmail från både syster och föräldrar, vilket var kul.

De flesta av de som jobbar med OSS (Operation Support Systems, systemet jag jobbar med) var antingen på kurs eller ute och installerade, så jag lunchade med Andreas. Andreas är en designer från Linköping, som tillfälligt var i Japan för att göra lite installationer. På eftermiddagen var jag nere hos personalavdelningen och fick lite vidare info, bland annat om vilka mäklare vi skulle ta hjälp av för att hitta vårt drömhus eller -lägenhet här. Mäklarna var snabba, de hade hört av sig till Martin på eftermiddagen och även faxat över ritningar på flera lägenheter. Det var ganska stora lägenheter, alla över 100 kvm. Men jag har fått höra att vi till en början kan få se lite sämre lägenheter, och att man ska vänta lite med att bestämma sig, så här ska vi titta runt på en hel del innan vi bestämmer oss!

Det har varit ganska dystert väder idag, regnat större delen av dagen. På kvällen var vi ute och åt på en japansk restaurang i botten av Landmark. Kanske ingen typisk japansk mat, det fanns även italiensk mat att välja på, men idag valde vi varsin räkrätt med ris till.

Martin:

Det är alldeles konstigt att vara utomlands på det här sättet. Vi bor på hotell och har bara varit här i tre dagar, så det känns inte alls som om vi flyttat hit. Snarare som om vi ska åka hem om en vecka igen. när Sandra råkade kopa ett telefonkort som bara fungerade inom Japan (vi ville ringa hem) var min första impuls "jaha, då får vi ge bort det, det är ju värdelöst för oss". Innan vi åkte kunde jag inte fatta att vi skulle bo här, men jag trodde att jag åtminstone skulle ha fattat det när vi väl kom hit... Vi får se när jag vänjer mig vid tanken.