Idag hade vi bestämt oss för att åka till Hakone tillsammans med Anna och Björn, som nu har varit hos oss några dagar. Vi hoppades på att vädrets makter skulle vara på vår sida, så att vi skulle få se Fuji-san torna upp sig. På sådana här utflykter gäller det att börja tidigt, så vi åkte med Shinkansen från Shin-Yokohama till Odawara strax före halv 8.

Framme i Odawara skulle vi först ta en liten tur till Odawara slott, som bara låg 5-10 minuters gångväg från stationen. Men vi lyckades missa ingången till slottet, och innan vi hittade nästa ingång hade vi vimsat runt ganska mycket längre än så. Men vi fick se ett fint tempel och lite mer av Odawara i alla fall! Slottet var fint, kändes som om det var ganska "typiskt japanskt". Men Anna och Sandra hittade också en stackars gammal elefant som fanns i en liten inhägnad, alldeles ensam, som de tyckte otroligt synd om. Dels gammal och ensam och dessutom instängd på en liten cementplatta!

Från slottet tog vi rätt väg, och mycket riktigt tog det inte mer än 10 minuter att gå tillbaka. Nu började det bli ganska varmt, så vi passade på att svalka oss med en mjukglass innan bussen till Hakone gick. Det var som att åka på små slingriga alpvägar i Europa, det var nästan så att man blev lite åksjuk!

Väl framme hade det klarnat upp betydligt, och vi fick se Fuji-san. Vi gick genom en vacker skog upp till en utkiksplats, där man hade bra vy över sjön Ashi och Fuji-san. Anna tog MASSOR med kort! Efter en ganska intetsägande lunch hoppade vi på en av "piratskeppen" som tog oss över till andra sidan sjön och en linbanestation. Det var mycket folk ute och japanerna verkade väldigt glada i att vinka till oss när vi åkte linbana. Vi en av linbanestationerna fanns det svavelkällor som det rök massor ur. Här kunde man även äta ägg kokta i varma källor, med svart skal. Skalet blev alltså svart när äggen kokades, för vi såg tydligt att de var vita när de fraktades upp. Dessa ägg var otroligt populära! Anledningen till detta var att man enligt hörsägen ska leva 7 år längre om man äter av äggen (inte bli 7 år äldre som Sandra envisades med att säga...). Och vi ville ju förstås leva längre, så vi köpte glatt ett 6-pack ägg!

Sedan fortsatte vi med linbanan och därefter var det dags att åka "cable car" och ner till Open Air Museum. Detta är ett sorts museum som finns i en stor park, vilket tilltalade oss mycket mer än vanliga museum! Och visst fanns det mycket häftiga skulpturer och mystiska saker att titta på. Bland annt kunde man gå in i ett litet rum, ta sig genom lite gångar i kolmörker, sätta sig på en stol och titta på ett hål i taket och sedan gå ut. Något som var kul var att de faktiskt även hade en hel del saker för barn, något som annars är ganska ovanligt för museum. Speciellt kul var det att vi hann vara där både i dagsljus och när det mörknat, för många saker såg annorlunda ut när mörkret fallit över oss.

Tåget hade en teknik att ta sig runt tvära hörn som vi blev lite förvirrade av. Rätt som det var stannade tåget, man ser att lokföraren går förbi och tåget börjar röra sig åt andra hållet! Då var vi nästan på väg att försöka ta oss av tåget, men det visade sig alltså att det bara saxade över till ett annat spår och fortsatte nedåt. När vi tagit oss till Shin-Yokohama med Shinkansen började alla bli både lite trötta, hungriga och en aning griniga, så vi bestämde oss för att leta reda på något att äta. Efter det blev det mycket bättre stämmning igen, och vi kunde glatt fortsätta hemåt.