Resan till Fukuoka

Imorgon ska Sandra installera senaste versionen av OSS hos kunden i Fukuoka. Vi fick tag på en taxi efter att ha släpat den blytunga resväskan flera flera hundra meter. Med ett swoosh lyfte vi från Haneda Airport och två timmar senare var vi i Fukuoka, redo att göra utforska staden.

Men det regnade småspik när vi kom till Fukuoka. Och det ökade till spöregn så fort vi installerat oss på hotellrummet och gått ut för att äta och turista. Småspringande genom regnet hittade vi en restaurang som serverade Ramen, en japansk sorts nudlar som serveras i en stor skål med god buljong och diverse tillbehör. Det är verkligen jättegott, och Fukuoka är känt i Japan för sina många Ramenrestauranger.

Till Ramen kan man äta något som kallas Gyoza. Det är en sorts små smördegsknyten med fläskkött och grönsaker inuti, som man doppar i soja eller någon annan sås (det är bara japanerna själva som har koll på vilken sås som hör till vilken mat). De är inte så värst goda, men vi ville prova dem här också. Så Martin beställde fyra stycken Gyoza, vilket inte var det lättaste eftersom ingen på restaurangen kunde engelska. Till slut kom de iaf - med fyra TALLRIKAR Gyoza. Med åtta knyten på varje tallrik. Och då var det försent att ångra sig.

Efter maten valde vi mellan att åka till hotellet och slappa och att åka till Fukuoka City Museum och titta på en utställning av gamla japanska textilier och papper, som vi sett reklam om på turistbyrån. Vi trotsade spöregnet och tog tunnelbanan in mot museet.

Det visade sig vara mycket längre från tunnelbanestationen till museet än vi trott, så vi fick ta en taxi genom regnet. När vi kom fram visade det sig vara en halvtimme till stängningsdags, och utställningen kostade 100 kr per person. Så vi åkte tillbaka till hotellet istället. Dagen hade alltså kunnat sammanfattas med en massa dyra taxiresor och närapå noll i utbyte, om det inte varit för att Ramenlunchen var så god.